Fjällmarathon
De "vanliga" gästerna hänvisades att äta tidigare och det fungerade ganska bra. Sen var det bara att fixa om inför en cirka 150 pers. Som vanligt blir det halvt kaos när så många kommer samtidigt. Jag skulle fylla på soppan som var till förrätt när kocken Örjan bara skulle fixa nåt med den innan. Det slutade med att han skar sej på en kniv som låg i diskhon. Svordommar och blod. Men tillslut så. Fylla på mat i massor var vår sysselsättning den första halvtimmen/timmen. Sen diskade jag för fulla muggar men vad gör det när det ändå står typ 2/3 kvar på borden när de äntligen gick kring halv tolv cirka. Klimpen och Linn kom in med överfulla vagnar.
Efter ett tag inträffar dock något intressant. Det har tydligen lyckats komma in en fågel, trodde jag, i matsalen genom ett fönster. Den flög runt runt. Något som dock visade sej vara en FLADDERMUS! Jag skrattade åt Linn som inte tyckte det var så kul alls. Slutade dock skratta när den plötsligt flyger utanför disken och jag skriker i panik "stäng dörren!" diskdörren stod öppen och jag vill för guds skull inte ha in en fladdermus inne i det lilla utrymmet!! Tillslut lyckdes den hitta vägen ut genom fönstret igen. Linn såg helt förstörd ut, inte så konstigt. Den hade tydligen flugit näst intill på henne.
Vid typ halvett var det bara jag och Danne kvar. Vi drog tillbaka alla bord, gjorde kassan och kunde sluta halvtvå. Jag ställde klockan på 11 men vaknade 10. Blir bara att slappa fram till jobbet. Ska gå in en halvtimme tidigare så jag kan duka upp inne i lilla matsalen. Idag är det vanligt antal middagsgäster. Halvtio skulle vara trevligt att vara hemma till..
Någon måste ha brutit mot den gyllene regeln att ALDRIG ALDRIG lägga knivar i diskhon.. det var nog nästan det första jag fick lära mig när jag började min arbetsbana i Vålis.. och det sitter fortfarande i ryggmärgen.
Jag tävlade igår! I besättning från Drakbåtsfestivalarrangörerna mot en båt med personal från Härefestivalen. När första omgången var över hade vi den näst bästa tiden av alla båtar, trots att vi hade en del föräldrar av icke-kanotistformat med oss. Så idén väcktes om en toppad båt som skulle sätta en tid för de andra att knäcka i finalheaten (hur de nu kunde kalla den toppad med mig och andra "gamlingar" i den - men smickrande ändå). Tyvärr blev det inget av det, för det var för tight i tidsschemat. Synd tyckte jag som sett fram emot att känna adrenalinet pumpa ännu en gång den dagen. För det var verkligen KUL trots att man fick gå och äta lunch som en dränkt råtta efteråt. Någon framför mig skyfflade vatten så jag knappt fick fram paddeln.
Funderar på att ragga ihop ett gäng "gamla" kanotbrudar och träna ihop oss. Om jag kunde få både systrarna Olsson och Agneta A. intresserade borde vi kunna få ut mycket kraft per kilo. Vore kul att spöa Rättspsyks pumpade biffar iförda papiljotter eller nåt. golden ladies
Om vi sedan kunde träna in er sång som ni framförde med käpp och glasögon på vårshowen, så kunde vi ro hem "best in show"-priset samtidigt... eller inte... :D
Ha det gott - här skiner solen idag.
